Rundan är precis knappa 7 km typ 6,8.. en helt underbart skön promenad i duggregn, dubbla tjocktröjor och väst, varför inte det är ju juni månad. :)
Småbojsen når inte ovanför grästopparna..men nåt är på G..hmm...vet att det finns Gris här..men då kommer snabbt svaret. med ett VRÅL!! Ahh tur man ALLTID håller i snöret.
Två andra ser låångt över grästopparna.
En hare förståss..lite självbevarelsedrift visade den ändock, något litet skutt åt sidan..hur som försvann den ur synhåll, men nu är brudarna på G.
Finns det nåt vackrare än den dans en vinthund kan uppvisa innan jakt? Då är de verkligen optimala i hela sin uppenbarelse, med öronen högt resta på huvudet och hela hållningen på G som värsta dansande hingstarna.
Älskar det!
Nikki vrålar rakt ut, Lady är bara så där vacker!
Bäst att svänga åt nåt håll, vi tar vänster. Vägen går som en slinga med en dunge i mitten, som vissa skulle kalla skog.
Vi knallar på runt kröken och då sitter den där igen..men snälla..
Snabbt som ögat är den borta igen.
Vi går vidare på vår blötrunda.
Så strax runt kröken här framför oss kommer den skuttandes igen rakt emot oss..hur korkad är det tillåtet att vara..för jag antar att det fortfarande är samma hare, annars blir det ju lite för märkligt..
Det lilla livet bjöd i alla fall på lite upplevelser, jag fick uppleva explosiviteten och vi fick reda på hur lång en arm egentligen är.
En favorit i repris.
My home town.
Och..